Denna text är ett utdrag ut kokboken Köttälskarens nästan vegetariska kokbok.
Man kan vilja skära ner på sitt köttätande av flera skäl. Ett skäl som blivit vanligare är köttets stora klimatpåverkan och resursbehov (mark, vatten etc.) i jämförelse med andra livsmedel. Det man köper och äter är enkelt att påverka själv.
Alla vet att mat kostar pengar, det står på prislappen. Det är till och med lag på att man måste ange kilopris när man säljer livsmedel, för jämförelsens skull. Det är också lagkrav på att skriva innehållsförteckning på förpackningar: fett, kolhydrater och så vidare, för jämförelsens skull. Men klimatavtrycket då? Nej, ännu så länge är det helt frivilligt att redovisa det. Så det är jättejättesvårt att jämföra. Men tänk om vi alla ändå kunde det: vem skulle köpa ett svinigt klimatskurk-äpple till samma pris som ett klimathjälte-äpple?
Det är bara de som vet att de har låga utsläpp på sina produkter som redovisar idag. Andra kan komma undan med att skriva lite vad som helst på förpackningen. Något med ”eko-”, ”natur-”, ”klimat-” eller en annan diffus miljömärkning. Kanske slänger man in en bild på några härliga grässtrån. Men klimatsmart mat handlar inte om gröna etiketter och floskelstinna slogans, det handlar om grundläggande räknelära. (Lova att inte sluta läsa nu, matte är ju kul!) Om alla kan jämföra klimatavtryck från maten vi konsumerar ger den kunskapen oss makt att göra stora förändringar. Så fram med miniräknaren!
Så räknar man
Genom att analysera varje steg i produktionen av en vara (utsläpp från djur, foder, fabriker, uppvärmning, transporter etc.) kan man uppskatta hur stora växthusgasutsläpp räknat i gram det blir per gram produkt. För potatis till exempel råkar det vara 0,1 kg växthusgas per 1 kg potatis. Svensk entrecote: 27 kg växthusgas per 1 kg nötkött. Nötköttet påverkar alltså klimatet 270 gånger (27/0,1=270) mer än potatis.
Ett svenskt äpple: 0,2 kg växthusgas/1 kg äpple. Bananer från Costa Rica: 0,5 kg växthusgas/1 kg bananer. Bananer är alltså 2,5 gånger (0,5/0,2=2,5) ondskefullare än äpplen.
Flera av våra recept har vi jämfört med ett liknande traditionellt recept, och räknat ut skillnaden i klimatavtryck per viktenhet hos hela, eller den del av rätten, med störst klimatpåverkan. Precis som med äpplena och bananerna. Vi har använt ett professionellt verktyg med mycket detaljerade uppgifter om väldigt många livsmedel, som tagits fram av det svenska företaget CarbonCloud. Siffrorna är till stor del baserade på klimatdatabasen version 1.4 från det oberoende och statliga forskningsinstitutet RISE.
Man kan enkelt beräkna klimatavtryck för många livsmedel på www.matkalkylatorn.se
Vad är klimatavtryck?
De olika växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas vägs samman till CO2e (koldioxidekvivalent), som visar på den totala klimatpåverkan de närmaste hundra åren. Förhöjda halter av växthusgaser i atmosfären gör att solstrålar inte reflekteras tillbaka ut i rymden i samma utsträckning som innan människan började producera för mycket koldioxid. För mycket i den meningen att naturen inte hinner återomvandla växthusgaserna till syre och kol bundet i växter med mera, en process som ligger till grund för allt liv vi känner till. När strålningen stannar på jorden, stannar energin i form av värme.
Internationell forskning visar att i takt med att halterna av växthusgaser ökat sedan 1880, så har också den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med ungefär en grad (i Sverige 1,7 °) och fortsätter att öka. Temperaturökningen gör att isar smälter, havet stiger och naturen förändras, i många fall snabbare än vi, djur och växter hinner anpassa oss.
Klimat och kött
Den totala köttkonsumtionen i Sverige ökade med 70 procent mellan 1960 och 2017. Maten som en vanlig svensk äter idag står för ca 30 % av våra konsumtionsrelaterade växthusgasutsläpp. Men det skiljer alltså mycket mellan utsläppen från olika sorters mat. Här kommer en sista räkneövning avseende svenskt, benfritt kött: Ett kilo nötkött (27 kg CO2e per kg nötkött) orsakar 4,5 gånger högre utsläpp än ett kilo fläskkött (6 kg CO2e per kilo fläsk) som i sin tur orsakar 2,5 gånger högre utsläpp än ett kilo kyckling (2,4 kg CO2e per kilo kyckling). Nötkött är alltså drygt 11 gånger värre än kyckling.